© Copyright för svensk översättning: Ingvar Rydberg och Alhambra Förlag 2002 

Tolkningen av våra drömmar. Denna vetenskap tillhör den religiösa lagens vetenskaper. Den hade sitt ursprung i islam, när vetenskaperna blev yrken och specialister skrev avhandlingar om dem. Drömsyner och drömtydning existerade bland forntidens folk liksom bland senare generationer. Förislamska grupper och nationer kände också till dem, men deras böcker har inte nått oss och vi har nöjt oss med muslimska drömtydares diskussioner. I vilket fall som helst kan människor drömma och dessa drömmar måste tolkas. Redan den sannfärdige Josef tolkade sina drömmar, som nämns i Koranen sura 12 Existensen av drömsyner finner vi intygad av profeten  och Abu Bakr. Drömmen är ett slags övernaturlig förnimmelse av dolda ting. Som Profeten sade: «En god drömsyn är en fyrtiosjättedel av en profetia.» han sade också: «Den enda återstående bäraren av glada budskap är en god drömsyn skådad av - eller visad för - en god människa.» Uppenbarelsen som gavs profeten  började med en drömsyn och varje dröm han såg tycktes honom som en gryning. När han gick bort från morgonbönen, brukade han fråga sina följeslagare: «Har någon av er drömt i natt?» Han ställde denna fråga för att härleda något lyckligt förebud om islams kommande seger från drömmarna. [...] Sanna drömsyner känns igen på karakteristiska tecken som anger deras sanningsenlighet och bevisar deras äkthet, så att personen som har drömsyner blir medveten om det glada budskapet som Gud ger honom under hans sömn. Det första av dessa tecken är att personen som drömt snabbt vaknar upp, så snart han har förnummit det. Det tycks som om han har bråttom att återvända till ett vaket tillstånd och återgå till vanliga sinnesförnimmelser. Om han fortsatte att verkligen sova, skulle förnimmelsen som ges honom djupt tynga ned honom. Därför försöker han undvika det sovande tillståndet till förmån för ett tillstånd av sinnesförnimmelser, i vilket själen alltid är till fullo nedsjunken i kroppen och den fysiska förmågan. Ett annat tecken är att drömmen stannar kvar och förblir inpräglad med alla sina detaljer i den sovandes minne. Denne varken utesluter eller glömmer något. Han behöver inte anstränga sig för att tänka på det eller minnas det. Drömsynen förblir inristad i sovarens sinne när han vaknar. Ingenting har gått förlorat för honom. Detta är därför att den andliga förnimmelsen inte äger rum i tiden och inte kräver en viss följdordning utan görs på en enda gång och i ett enda ögonblick. «Förvirrade drömmar» å andra sidan äger rum i tiden, eftersom deras säte är i hjärnan och det är fantasin som sänder dem från minnet till «det sammanbindande sinnet». Liksom allt som är fysiskt äger denna process rum i tiden. Den förlöper successivt där den ena förnimmelsen följer på den andra. Glömska, liksom allt som berör hjärnan, drabbar dem. Det är inte fallet med intellektets förnimmelser. De äger inte rum i tiden eller i någon ordningsföljd. Förnimmelser som inpräntas i intellektet gör detta plötsligt, som i en blixt. Efter det att den sovande vaknar, stannar hans drömsyn således kvar i hans minne under en avsevärd tid. På intet sätt riskerar den att gå upp i rök som ett resultat av slarv, om den ursprungligen gjort ett så starkt intryck. Men om den sovande behöver tänka efter och bemödar sig för att komma ihåg en dröm när han vaknar och om han har glömt många av dess detaljer, är drömsynen bara en «förvirrad dröm». [...] Drömtydningen är kort sagt en vetenskap som skimrar av profetians ljus, eftersom profetior och drömmar är besläktade med varandra och de senare spelade en roll i den profetiska uppenbarelsen, som visas av den autentiska traditionen. «Gud känner det fördolda» (Koranen 9:79). 11411 <<<<                                                             Hem                                                           >>>>