Vår tids olika vetenskaper.
Vetenskaperna som folk intresserar sig för i städerna
och som de förvärvar och för vidare genom undervisning
är av två slag: ett som är naturligt för människan
och frukten av hennes tänkande och ett av ett traditionellt
slag som hon bär med sig från generation till generation.
De filosofiska vetenskaperna:
Det första slaget omfattar de filosofiska vetenskaperna.
De är de som människan förvärvar naturligen
genom sin tankeförmåga. Hennes mänskliga förnimmelser
leder henne att bli varse föremål, problem, argument och
undervisningsmetoder. Hon inser sålunda skillnaden mellan vad
som är rätt och vad som är fel genom att utöva
sin spekulativa och forskande förmåga, som är utmärkande
för en tänkande varelse.
De traditionella vetenskaperna:
Det andra slaget omfattar de traditionella, konventionella
vetenskaperna. De härrör alla från information som
baseras på den givna religiösa lagens auktoritet. Det finns
inget utrymme för intellektet i dem utom för att förbinda
vissa detaljproblem med grundläggande principer. Speciella problem
som ofta dyker upp innefattas inte i den allmänna traditionen i
och för sig. Därför behöver de anknytas till denna
tradition genom något slag av analogiskt resonemang (qiyas). Men
ett sådant resonemang leds självt från (den traditionella)
informationen, vars grundvalar förblir giltiga (och oförändrade).
Det är således traditionellt, eftersom det härleds från
traditionen.
Grundvalen för alla de traditionella vetenskaperna
är föreskrifterna i Koranen och sunnan, som är lagen
uppenbarad för oss av Gud och hans budbärare 
, liksom vetenskaperna förbundna med det materialet, genom
vilka vi ges förmåga att utnyttja det. Detta kräver
vidare som viktigaste hjälpvetenskap studiet av det arabiska
språket. Arabiska är islams språk och på det
uppenbarades Koranen. De olika slagen av traditionella vetenskaper
är talrika, eftersom det är den ansvarige muslimens skyldighet
att känna till de lagliga förpliktelserna som Gud ålagt
honom och hans medmänniskor. De härleds från Koranen
och sunnan, antingen direkt från texten eller genom «allmänt
samtycke» (ijma`) eller «anknytning» (ilhaq).
Således måste han först [1] studera Koranens
uttryckliga ordalydelse, d v s tolkningen av den, (tafsir). Sedan
måste han [2] studera Koranen ur två andra synvinklar:
för det första sättet på vilket den har överförts
på grundval av profeter, som mottog den från Gud, och för
det andra med hänsyn till skillnaderna i koranläsarnas läsarter
(qira´at). Detta är koranläsningens vetenskap. Därefter
kommer [3] sättet på vilket sunnan förbinds med sin upphovsman
(Profeten
). Man måste diskutera tradenterna av den, deras historia och
integritet, så att man kan veta vilket förtroende man kan
ge dem och vilken attityd man följaktligen skall inta. Detta är
traditionsvetenskaperna. Man kommer därefter till [4] rättens
källor usul al-fiqh som anger hur man härleder lagarna från
deras grundläggande principer. Därefter övergår man
till [5] juridiken själv, d v s de gudomliga lagar som styr alla
ansvariga muslimers handlingar.
Muslimens plikter kan beröra såväl kroppen
i dess helhet som hjärtat. [6] De senare
avhandlar tron och distinktionen mellan vad man bör tro och
inte tro. Sådana är trosartiklarna som handlar om Guds
väsen och attribut, händelserna kring återuppståndelsen,
paradiset, helvetet och förutbestämmelsen. Allt detta medför
en argumentering grundad på bevisföring och logiska resonemang.
Detta är spekulativ teologi.
Diskussionen om Koranen och al-hadith måste föregås
av studiet av de filologiska vetenskaperna, eftersom den är baserad
på dem. Det finns olika slag av de vetenskaperna såsom
[7] lexikografi (lugha), [8] grammatik (nahw), [9] syntax och stil (bayan)
och [10] litteratur (adab).
[...]
De traditionella lagvetenskaperna
har i islam odlats på ett sätt som inte tillåter
några tillägg. De som studerade dem nådde det möjligas
yttersta gräns i sin kunskap om dem. De skilda tekniska terminologierna
förfinades och ordning infördes i de olika disciplinerna.
De traditionella vetenskaperna uppnådde således en ytterlig
förfining och fulländning. Varje ämne hade sina auktoriteter
som man hänvisade till och sina regler som användes i undervisningen.
Västern såväl som östern lämnade sina bidrag
till denna berömda lärdom. Men i vår tid har vetenskapen
stagnerat i Maghrib till följd av det politiska och intellektuella
förfallet. Jag vet inte vad Gud har gjort med östern, men jag
tror att kulturen där blomstrar och att undervisningen i vetenskaperna
och konsterna där fullföljs. Östern är välbefolkad,
mycket välordnad och högt kultiverad och studenter kan leva
där tack vare inkomsterna från de fromma donationerna, som
ger dem ett rikligt underhåll.
«Gud mäter ut både natt och dag»
Tolkningen av Koranen
och Koranläsning
Profettraditionerna
Rättsvetenskapen
och dess avläggare, arvslagarna
Rättens källor.
Dialektik och dispyter.
Teologi
Om Tassawuf
Tolkningen av våra
drömmar
9541
|
