© Copyright för svensk översättning: Ingvar Rydberg och Alhambra Förlag 2002 

Teologi: Detta är en vetenskap som med rationella argument försvarar trosartiklarna och för kastar förnyare, vilkas dogmer avviker från de första muslimernas och den islamska ortodoxins. Den verkliga kärnan i dessa trosartiklar är Guds enhet. Därför skall vi här först ge ett vackert prov på logisk argumentation, som kommer att visa oss Guds enhet med den mest direkta metoden. [...] Allting som blir till i de existerande tingens värld, vare sig de är väsenden eller antingen människors eller djurs handlingar, måste ha en tidigare rimlig orsak. Då var och en av dessa orsaker i sin tur har en början, kräver de följaktligen andra orsaker. Orsaker fortsätter att följa på orsaker i en stigande skala, tills de når den som är den yttersta orsaken till orsakerna, honom som bringar dem till liv och skapar dem, prisad vare Han, det finns ingen Gud utom Honom. [...] Senare med vetenskapernas och konstens framsteg blev folk ivriga att skriva systematiska verk och forska på alla områden. Teologerna skrev om Guds frihet (från mänskliga attribut). Vid den tiden framträdde mutaziliterna. De utsträckte ämnet till de «negativa» verserna och beslöt förneka (Guds innehav av) de ideella attributen kunskap, makt, vilja och liv, vilkas konsekvenser de likaledes förnekade. [...] Mutaziliterna beslöt vidare att förneka Guds innehav av viljans attribut. Detta tvang dem att förneka predestinationen [...] De beslöt också att frånkänna Gud hörsel och synförmåga [...] De ville vidare frånkänna Gud talförmågan av liknande skäl [...] Sålunda beslöt de att Koranen var skapad, vilket är en nymodighet i strid med de första muslimernas uttryckliga åsikt. Skadan som åstadkoms av denna åsikt var stor. Vissa ledande mutaziliter indoktrinerade några kalifer med den och folket tvangs anta den. De muslimska religiösa ledarna motsatte sig den. På grund av deras motstånd ansågs det tillåtligt att piska och döda många av dem. Detta fick de ortodoxa att resa sig för att försvara trosartiklarna och vederlägga nymodigheterna med logisk bevisning. [...] Om man funderar över hur den spekulerande teologin uppstod, hur den lärda diskussionen inkorporerades i den steg för steg och hur teologerna under det förloppet alltid tog trosartiklarnas korrekthet för given och stöttade upp dem med bevis och argument, kommer man att hålla med oss om denna vetenskaps karaktär och gränser. [...] Sammanfattningsvis kan vi säga att teologin inte längre är en vetenskap som är nödvändig för de studerande, eftersom kättare och förnyare numera har undanröjts. De sunnitiska religiösa ledarna har givit oss skydd mot dem i sina systematiska verk avhandlingar. Logiska argument behövdes bara när de försvarade sina åsikter mot dem. Nu är allt som återstår en viss diskussion, från det mesta av vars tvetydigheter och anspelningar vi kan anse oss fria. Al-Junayd passerade en gång en grupp diskuterande teologer. Han frågade dem vem de var. Han fick veta att de var några som ville bevisa att Gud saknade varelsers attribut och egenskaper som angav brist. Varpå al-Junayd sade: «Att förneka ett fel där existensen av ett fel är omöjlig är i sig självt ett fel.» Men nyttan av spekulerande teologi för vissa individer, inte minst studenter, kan vara ännu vara avsevärd. Sunniter bör inte vara okunniga om den, när de behöver försvara den ortodoxa trons artiklar. «Gud är de rättrognas beskyddare» (Koranen 3:61). 3438 <<<<                                                             Hem                                                           >>>>